Man tager vad man haver.

Jäkla vattenkannor, dom är borta, försvunna. Poff! Har letat runt hela tomten, inte ett spår utav de sex vattenkannor som tillhör tomten. När jag för andra gången gick förbi pergolan så såg jag syrrans unges leksaker. En vattenkanna! Inte stor, den rymmer inte mycket, men klart mycket mer än vad jag kan bära med mina tassar, så nu har jag sprungit fram och tillbaka ett par gånger. Jag skall inte klaga, det går ju riktigt bra det här!

Man tager vad man haver!