Light-bulb

Jag är så fruktansvärt trött på att vara alla till lags.

Att vara så rädd för att folk inte skall gilla mig.

Jag gillar inte alla, så varför skall alla gilla mig?

Jag är så fruktansvärt arg på mig själv för att jag ljuger för mig själv och för fina människor, för jag vågar inte säga sanningen till de dåliga människorna...inkl. mig själv.

Varför engagerar jag mig så otroligt mig i att försöka lösa, fixa andra när jag själv är trasig?

Varför påverkas jag så otroligt mycket utav mammas åsikter?

Brist på självförtroende? Självkänsla? Kanske båda...

För ett tag sedan (i min gamla blogg) så skrev jag ett citat som jag hittat på nätet.

If you're not truly

honest with yourself,

you'll spend the rest

of your life trying

to fix other people

- but they are never

the real problem ...

Detta citat är ju verkligen svaret till mina handlingar, som jag frågar varför jag gör och vad jag gör fel. När kommer jag... i denna mening, leva som jag lär...?

Som Oprah Winfrey skulle säga: A real light-bulb moment!

Åh, jag som trodde att jag var på väg uppåt...Pff...