Idag när jag var ute på promenad med hunden så var jag så ledsen och arg över visa saker som ändå inte är någon idé att ta upp, för man kan ändå inte påverka det. I alla fall när jag går där, längs stigen, visslande för att låta jägarna veta att det gå en människa i skogen. Jag vill inte bli skjuten, så kände jag en så fruktansvärd lust att skrika, ni vet ett sådant där Ronja rövardotter skrik. Det skulle vara så jävla skönt att bara tömma ut all frustration i ett skrik. Nu gjorde jag ju inte det, men nästa gång jag känner för det skall jag minnas skrika tills jag tappar rösten. Det och slå på en sandsäck har jag fått för mig är riktigt bra sätt att agera ut sin frustration med/på.
Det är torsdag kväll och min inspiration pirrar runt ikroppen, från lilltån till upp i knoppen och ned igen. Måste göra något...kreativt.
Hoppas ni har en trevlig torsdags kväll!
1 kommentar:
Trots att du var arg blev inlägget ändå en slags inspiration och pga Ronja tog det fram lite känslan av att vara ett barn och hur härligt det kan vara, att bara kunna göra (skrika t.e.x). Något vi vuxna egentligen borde anamma mer i vår vardag, att inte tänka efter så mycket jämt =) Ha det bra! Kram
Skicka en kommentar