onsdag 17 november 2010

Jag känner lugn.

Jag känner ett lugn. Det är ca två veckor nu som jag har varit mer eller mindre själv. Missförstå mig inte, jag verkligen uppskattar och älskar mina vänner och familj, men jag behöver tystnaden och att vara själv mer än att umgås med människor. Varje gång jag är ensam en längre period så hittar jag tillbaka till vad jag tror på. Jag börjar drömma, uppskattar, saknar saker och människor som jag annars ta så för givet. Jag vet inte vad det är med denna gång, men av en ren slump när jag sökte efter en sak på nätet, så ramlade jag in på ett forum.

Detta forum är som ett mecca för mig. Jag har hittat hem. Jag pratar inte med någon där och jag är inte ute efter att lära nya människor, men gör jag det så är det meningen. Jag bara är. Det som kommer till mig är det som jag skall ha och veta. Detta forum kan för många tycka är väldigt konstigt, men jag har alltid känt mig hemma i denna livsstil och sätt att se på världen. Jag lyckas bara alltid glida i från den, för det jag låter mig påverkas alldels för mycket utav det ytliga, min egna självupptagenhet och människorna omkring mig, men inte längre. På något sätt så känns det annorlunda denna gång, det känns som att denna gång så kommer den inte försvinna. Jag har kommit hem.

Egentligen finns det ingen speciell anledning till att jag berättar detta. Jag är inte ute efter något utav någon, utan detta är nog mer ett kontrakt för mig själv, att inte glömma bort vem jag egentligen är, vad jag tror på och drömmer om.

Texten nedan är lite för klyschig för mig, men den förklarar det lite.

Jag tror på Jorden, Himmelen och Alltet

Jag tror på den egna kraften

och jag ber om styrka att våga lita på den.

Jag är en del av den stora skapelsen

och jag är en med gudarna.

Jag tror på varandets sanning,

att vara den jag är med alla mina färger

och toner.

Jag ber om kraft att inte lämna mig själv.

Jag tror på naturen och alla de tecken

som finns innanför och utanför henne.

Jag är en människa mellan himmel och jord.

Jag är, Vi är.


 

När det gäller mitt tidigare inlägg så försöker jag arbeta med att acceptera att jag har gjort allt jag har kunnat för denna gång och våga släppa taget och bara vänta. Jag kan inte göra mer... för tillfället.

Ha en fin dag!

3 kommentarer:

Miss S sa...

Jag tyckte om texten och det är väl egentligen bara bra att du hittat en sida som ger dig lugn. Egentligen är det nog viktigast att känna välmående oavsett var man hittar den =)

I huvudet på Zandra sa...

Exakt! Det spelar egentligen inte så stor roll vad man gör, bara man inte skadar någon annan eller sig själv så är resultatet som är det viktigaste :)

Miss S sa...

Fullständigt medhåll ;)