Jag har flyttat!

Jag har bytt blogg och namn.
Jag heter numera La maison och bor: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.6243284
Välkomen dit!

Jag börjar faktiskt känna mig lite gladare.

Jag har sovit en hel natt för första gången på en hel vecka, utan att ha vaknat upp varannan timme p.g.a. panikångest.

Ingeting i min situation har förändrats. Antagligen bara i mitt sinne. Jag har accepterat mitt öde (jag har även gjort allt jag själv kunnat) och att allt ordnar sig när det är meningen.

I kväll skall jag bli bjuden på bio, det skall bli ett skönt avbrott i vardagen.

Ha en trevlig helg.

Ytterligare en låt jag lyssnar mycket på.

En till låt jag lyssnar mycket på.

Lite trist, kanske, men vad texter och musik kan påverka ens sinnestämning!

Uppdatering...Tydligen så finns inte denna låt på you tube så jag får rekomendera den så här: Avril Lavigne - Take me away (det är inte den låt som dyker upp när man letar, hon har tydligen gjort två låtar och denna som jag menar är mer uppiggande)
Men så fort jag hittar den så lägger jag upp den.

Man lär så länge man lever.

Detta teckensnitt får representera mitt liv så som det är just nu. Uppochned.

Klockan 14,00 idag så slog jag sönder ett glas. En utav mina favoriter. En olyckshändelse.

Klockan 16,27 kunde jag äntligen tänka; Det var faktiskt bara ett glas, visserligen en liten favorit men ingen dog, jag skar inte av mig fingret eller ännu värre pulsen (måste vara lite dramatisk). Det var bara ett glas som gick sönder. Två timmar och 27 minuter till acceptstans.

Jag vill dela med mig utav lite råd när man känner sig nere, som jag vet är bra, men för tillfället inte följer:

• Se, känn och upplev dagsljuset, åtminstone en timme per dag.
  
• Måla, skriv, kreativ terapi.
  
• Sjung för jävligt och högt till favorit – musiken.
  
• Dansa aggressivt i ett rum.
  
• Öva på att ändra inställning till det som gör dig nedstämd, kanske jämföra känslan med något mycket värre eller banka in den gamla klyschan " allt kommer att ordna sig, gå över" etc… in i huvudet.
  
• Yoga
  
• Motionera t ex boxning eller jogga (man kan också slå på människor som är dumma, men jag rekommenderar det inte)
  

En liten låt jag för tillfället lyssnar mycket på:

Hela mitt liv tycks ha stannat upp p.g.a. ett jävla litet beslut.

Idag förbannar jag känslor, imorgon kanske jag älskar dem.

Vi får se.

Nuet.

"Livet, som är nu, ses som ett problem och du lever i en värld bestående av problem som alla måste lösas innan du kan vara lycklig och känna dig tillfreds och verkligen börja leva – eller det är i alla fall vad du tror. Problemet är att för varje problem som du löser dyker det upp ett nytt. Så länge som nuet ses som ett hinder finns det inget slut på problemen."

"Nuet är det enda du någonsin har, eftersom Livet inte går att skilja från Nuet, betyder frågan i själva verket: Vilken relation har jag till livet?"

Eckahart Tolle – En ny jord

Jag funderar…

Jag förstår vad författaren vill säga, jag tycker att det låter logiskt och ännu mer logiskt när han beskriver nuet så här: "För egot är nuets i bästa fall bara användbart som ett medel för att nå ett mål. Det leder fram till något framtida ögonblick som anses vara viktigare, även om framtiden aldrig kommer i någon annan form än ett nu och därför aldrig är något annat än en tanke i ditt huvud. Med andra ord, du är aldrig helt och hållet närvarande därför att du alltid är upptagen med att försöka komma någon annanstans"

Men hur kan jag leva så, när mitt liv för tillfället är så beroende utav ett beslut som inte jag kan eller skall besluta, utan en överordnad och detta beslut styr mitt hela liv åt antingen väg ett eller två. Det enda jag kan göra är att överklaga om det styrs åt fel håll, men fortfarande så är jag, blir jag och min familj berörda pga. diverse anledningar, om beslutet, beslutas fel (enligt mig).

Jag får förlita mig på ödet, jag tror på ödet.

Ibland, men bara i bland så önskar jag att jag var ett lite barn igen. Barn behöver (oftast) inte ta, eller vänta på livsomvälvande beslut.

Bajs…

Lektion 2 i dina rättigheter, socialt stöd.

Detta ord, socialt stöd, kan tolkas på många olika sätt. Jag pratar om socialbidrag. Egentligen borde jag prata om tandvård, för om ni läste förra inslaget (kallar man det så?) så handlade det om mitt nyårslöfte om att ta tag i min tandvårdsrädsla, men det tar vi en annan gång.

Jag tar upp detta ämne av personliga skäl, jag vill veta mer och kanske någon annan vill också veta mer.

Socialtjänsten finns i alla kommuner och har ett rätt så brett område, de har hand om hemtjänsten, omsorg om äldre, socialbidrag m.m.

Jag skall berätta lite om socialbidrag (försörjningsstöd).

"Enligt socialtjänstelagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov, eller som inte kan få dem tillgodosedda på något annat sätt, rätt till bistånd från kommunen"

"Du skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå och socialtjänsten ska alltid göra en individuell prövning utav dina behov. Vad som är en skälig levnadsnivå kan således se olika ut för olika individer" Min personliga åsikt: Ser olika ut för olika kommuner och individer.

"Du måste i första hand försöka försörja dig själv" "Det innebär tillexempel att om du kan arbeta är så är du skyldig att söka arbete. Du är också skyldig att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som till exempel arbetsmarknadsutbildning, arbetsrehabiliterande åtgärder, svenskundervisning eller andra särskilda introduktionsprogram som syftar till att underlätta för dig att få arbete. "

"Socialtjänsten har dessutom rätt att ställa ytterligare krav på dig om du

• Är under 25 år
  
• Av särskilda skäl behöver insatser för att höja din kompetens (om du är över 25 år)
  
• Är studerande och går på en utbildning som finansieras med exempel studiemedel men under studieuppehållet är i behov av socialbidrag.
  

Om man av något skäl vägrar eller tackar nej till något utav kraven som socialen ställer " kan socialtjänsten vägra att ge dig fortsatt bidrag eller sänka nivån på bidraget."

Försörjningsstödet omfattar dels ett schablombidrag även så kallat riksnorm och dels bidrag.

"I schablombidraget ingår kostnader för

• Mat
  
• Kläder
  
• Skor
  
• Lek
  
• Fritid
  
• Förbrukningsvaror
  
• Hälsa hygien
  
• Dagstidning
  
• Telefon
  
• Tv avgift
  

Man har även rätt att söka anstånd till andra kostnader som står under begreppet "livsföring". Det kan vara t ex. läkarvård, tandvård, vård och behandlingsinsatser för missbrukare (spel- som drogberoende) glasögon, möbler, husgeråd och vinterkläder. Men även när det gäller livsföring är socialtjänsten skyldig att göra en individuell utredning av dina personliga behov. Min personliga åsikt: Vilket jag tycker är rätt, men de skulle kolla lite noggrannare på vilka de ger och inte ger.

Alla socialtjänstens beslut kan överklagas till domstol.

Det finns mycket mer att veta, flera sidor faktiskt och jag kan rekommendera en väldans bra bok (det var där i jag hittade detta) Vår trygghet - Våra sociala rättigheter. Den ges ut av Folksam, jag tror att det kommer en ny bok varje år och finns att köpa t ex. genom bokus.com

 

Nyårslöften.

Jag tänker på det här med nyårslöften… de flesta människor håller aldrig vad det lovar, men det finns människor som faktiskt gör det.
Jag är inte en utav dem.

Det har säkert med min dåliga karaktär att göra, men det säger jag inte.

Utan det handlar om att jag har satt alldeles för fel mål; Jag skall gå ned 40 kg till sommaren, jag skall sluta äta godis, aldrig mer en endaste liten godis bit. Jag skall ta tag i allt som jag har skjutit på i 30 års tid etc. etc.
Förra året lovade jag mig själv att jag skulle ta tag i min tandvårdsrädsla, det var för nästan ett år sedan (11 mån och 20 dagar sedan) som jag lovade mig själv detta.
Tror ni att jag har träffat en tandläkare sen dess, eller ens varit i närheten utav en tandläkares ställe -nopp. Mina ursäkter?

I januari så sa jag att jag har ett helt år på mig.

I maj så sa jag: Nästa månad och i december säger jag: Men, det är ju försent, jag får ta det nästa år.

I år är mitt nyårslöfte...

Det är inte klokt..

Hur man kan tycka att något så sött, kan vara så vackert!

Råsocker på bit.

Julen är här, men ändå inte.

Snart är det julafton, i morgon är det exakt 14 dagar kvar.

Traditioner som stora hundmässan har varit och lucia är på intåg (visserligen firar jag inte lucia längre, men även jag har varit ung)

I går så började jag jul pynta i mitt hem.

Jag tänkte dela med mig utav lite bilder och en tanke om jul pynt; Jag gillar ljusen, adventstaken, levande ljusen och ljusslingor i mörkret.

Försök att bortse min icke fotogeniska hund, det är ljusslingorna bakom henne jag försöker visa =)

En annan sak jag gillar med julen är Amaryllis.

Det är väl en mycket vacker växt, tänk er att sådana här skönheter blommar trots att marken är frusen, visserligen har man dem inomhus men ändå!

The tortoise and the hare.

Sköldpaddan och haren är både en känd barnbok och en paradox.

Jag har fastnat för den otroligt fina illistrationen i de äldre sagoböckerna.

Boken handlar om en hare och en sköldpadda som skall tävla mot varandra.

Den otroligt kaxige haren for i väg i väldig fart, men tröttnar efter en stund bestämmer sig för att ta sig en liten tupplur, men somnar, sköldpaddan lunkar på och när haren vaknar så har sköldpaddan gått i mål.

Paradoxen i denna historia är att det lönar sig att skynda långsamt.

Det har även publicerats en erotisk version och en diet bok.. ganska logiskt =)

Min katt är sjuk…

återkommer när han har blivit frisk igen.

Det här med att vårda en vänskap…

Jag har ett par få vänner, men riktiga vänner. De bästa!

Tyvärr är en utav mina äldsta vänner och jag lite i obalans och det är riktigt jobbigt.

Jag har försökt att prata med henne och skrivit brev och hon förstår ändå inte riktigt. Jag känner att om inte vi kan lösa detta, eller åtminstone mötas halva vägen så kan det hända att det blir ett glapp i våran vänskap på ett par år. Det vill jag ju inte, inte i grund och botten, trots att det hemskt nog har varit riktigt skönt att sluppit, inte henne, men det hon tillför i våran vänskap just nu…

För mig i ett förhållande oavsett om det gäller kärlek eller vänskap så finns det ett par viktiga saker.

• Aldrig bli tagen/tag någon för givet
  
• Man skall kunna prata med varandra.
  
• Hålla ens hemligheter, tillit
  
• Respektera varandras olika egenheter    
  
• Skratta tillsammans
  
• Gråta tillsammans
  
• Stödja, pusha och vara ärliga
  

Var rädda om varandra!

 

Dharma & Greg

För ett tag sedan fick jag hem första säsongen utav Dharma och Greg. Jag är ett stort fan utav denna serie. Karaktären, Dharma som spelas utav Jenna Elfman är lite utav en förebild till mig, många saker som används som repliker i denna serien är en del utav min livsfilosofi och det som detta par har, så vill jag ha mitt förhållande.
Tillit, humor, spontanitet och massor av kärlek, kan det bli bättre...

Att bygga sig ett eget litet hus.

För ca 2 ½ år sedan började jag och min mamma bygga ett litet hus.
Detta lilla hus blev mitt hus.
Jag har aldrig byggt ett hus och vi byggde det från grunden.
Jag har murat, hamrat, borrat, sågat, målat och mätt.
Jag har tänkt, slitit, gråtit, skrattat och grävt.
Reglat, lagt plåt, vägt in fönster, panel, dragit el, lagt rör och skadat mina tår.
I ett år var jag utan rinnande vatten och toalett.
Det är fortfarande lite små saker som behöver göras med mitt lilla hus, men vill ni se det?

Lektion 1, i dina rättigheter. Förtal.

Första frågan, vad är förtal?

Det handlar om ärekränkning, att förolämpande information lämnas till personer som är utomstående. På svenska, SKITSNACK!

Skitsnack är dagens godis, sådant som folk gottar sig i, att prata dåligt om andra personer. Jag har gjort det och gör det fortfarande i bland, innan jag kommer på mig själv. Det är lätt bara glida med, speciellt om man har en dålig dag. Det rättigfärdigar inte det man gör, men man gör det och många människor, flera än vad som vill erkännas, snackar gärna skit om varandra, vissa har det till och med som jobb t ex vissa journalister, paparazzi.

Låt oss se vad lagen säger: " Ärekränkningsbrotten består utav förtal och ärekränkning. Huvudbrottet förtal respektive grovt förtal består att i att ärekränkande uppgifter till någon annan än den beskyllde, en utomstående medan förolämpning kännetecknas av att uttalandet riktar sig till den kränkta personen själv. Förtalsbrottet innebär att någon utpekar en annan person såsom en brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på ett annat sätt lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Det spelar ingen roll om beskyllningen är sann eller inte. Någon allmän rätt att få säga sanningen finns således inte. I vissa undantagssituationer som kännetecknas av att personen ifråga var skyldig att uttala sig eller att det var försvarligt att han uttalade sig, ska den som sagt något kränkande gå helt fri från ansvar om han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den. Endast i dessa undantagssituationer kan sanningshalten spela en roll för bedömningen".

Från boken Juridik till vardags

Wall-e!

Detta är en riktigt liten sötnos, se den vetja!

Livets dvala.

Jag har nyligen vaknat ur en dvala, mitt livs dvala, så många känslor, tankar, men framför allt känslor har dykt upp. Många fina, men också många jobbiga. Många, många tårar, men det är skönt att kunna skratta högt igen.

För flera år sedan så såg jag en sci-fi film som handlade om fyra personer med fyra olika styrkor. En utav männen empatiker, han kunde känna all världens smärta, glädje och ilska.

Om det vore på riktigt så skulle jag vara en empatiker... det känns som om jag skulle kunna vara det. Så mycket känslor.

Marsvin.

Min syster har skaffat sig ett par svin, marsvin. De är små, söta och låter.

 

"Have you ever noticed a tree standing naked against the sky, How beutiful it is?

All its branches are outlined, and in its nakedness There is a poem, there is a song.

Every leaf is gone and is waiting for the spring.

When the spring comes, it again fills the tree with the music of many leaves,

Which in due season fall and are blown away. And this is the way of life"

- Krishnamurti

Så vackert...

Mina rättigheter.

Under de senaste dagarna så har jag fått små pikar angående mina rättigheter som människa, i detta samhälle.

Det är konstigt… i detta informativa samhälle hur lite man egentligen vet vad man har rätt till. Varför vet man inte mer?

Varför är det så att man måste plugga tung juridik för att få veta ens lagliga rätt?

Jag har en bok som heter vår trygghet och en bok som heter vardagsjuridik. Jag skall nu lusläsa dessa böcker och sen förmedla min nyfunna information.

Jag börjar bli lite trött på att vara clueless.

Se det regnar, se det regnar!

Hua, vilket väder! Man tar ett steg framåt för att åka två steg bakåt.

För att sprida lite värme köpte jag lite citronfromage till min lilla syster och i paketet lade jag ned bad/ dusch figur formad till en liten gris. Den doftade ljuvligt!

Jag skickade också ett sms:

Hej! Det är jag . Citronfromagen! Ville bara tala om att jag och herr grädde sitter på bussen nu, längst bak faktiskt. Ritar små gubbar på sätet. Vilket vi nog inte får, för nu tog Zandra bort pennan från oss. Jaja… vi får väl lipa åt busschauffören i stället då. När är vi framme?

Syrran svarade tillbaka med ett skratt, jag får ta det som att hon gillade mitt försök till att sprida lite kärlek och värme.

Så här ser mtt skrivbord ut...

Jag och min framtid.

Känslig, snäll, glad, ledsen, andlig, gammalt, nytt, trä, levande, grönt, guld, vinrött, mahogny, beige, svart, antik vitt, romans, bohemiskt, ordning och reda, grått, lila, rent, kurvor, snett, smide, sten, musik, mjukt, stort, läsa, skriva, djur, riktiga vänner, lukter, naturens årstider, jordförger, ljus, speglar, psykologi, det okända, växter, blått, balans, måla, inspiration, fantasi, drömma, gult, kulturer, historia, unikt, resa, lugn, nu, framtid, blommor, vackert, lantligt, envis, generös, asiatiskt, kvalitet, kropp fixering, trygg, simple chic, fisk, godis, frukt, fotografier, kök, vardagsrum, dator- bärbar- teknik, sovrum, hall, badrum, lampor, ovalt, te, italienska, engelskt, sött, salt, danskt, frankrike, tyger, mönster, järn, flaskor, papper, pennor, mappar, pärmar, pensel. Easy living, texter, modern rustic, new romance, vitt, franskt, gammel rosa, kobolt blå, turkosa…

Två zenmunkar…

Tanzan och Ekido promenerade på en landsväg som hade blivit mycket lerig efter ett kraftigt regn. I närheten utav en by stötte de på en ung kvinna som försökte ta sig över vägen, men lervällingen var så djup att den skulle ha förstört den vackra sidenkomon hon hade på sig. Tanzan tog henne genast i sin famn och bar över henne till andra sidan. Munkarna gick vidare under tystnad. Fem timmar senare när de närmade sig templet där de skulle övernatta kunde Ekido inte lägga band på sig längre. "Varför bar du över den där flickan över vägen? " frågade han. "Vi får ju inte göra sådana saker." "Jag satte ned flickan för flera timmar sedan", sa Tanzan. "Bär du fortfarande på henne?"

 

A new earth – Eckhart Tolle.

godnatt...

Barnuppfostran - känsligt ämne

Jag vill börja med att säga att jag inte har barn. Jag vet inte om jag någonsin vill ha barn. De gånger jag har känt någon slags saknad (eller vad det är för något) efter barn, är nog när min biologiska klocka påminner mig, tick, tack, tick, tack…

Min familj består (idag) utav en hund och en katt. Jag har upptäckt att mycket av hunduppfostran är som att uppfostra barn, nu vet jag att några utav er… kanske alla kommer att skrika och eventuellt ge mig en massa elaka kommentarer. Toppen! Jag har nämligen väldigt få kommentarer, typ två i min blogg.

Men innan… låt mig förklara min teori. Jag anser att föräldrar idag (inte alla, men tillräckligt många) är så inne med att göra det de tror är rätt så att föräldrars liv blir genom tunnelseende. Man tror att man gör det rätta, man vill göra det rätta, men det blir så fel och fel kan man inte erkänna om någon annan, en utomstående påpekar det först innan man själv kommit, om man någonsin kommer till den insikten.

Det skall vara väldigt en pedagogisk uppfostran, det håller jag med om, men jag tycker att behandla en 9-åring som en 3-åring är inte pedagogiskt och är det verkligen pedagogiskt att låta ett barn leva utan konsekvent och regler, åldersbegränsat förstås. En annan sak barn är inte förälderns bästa vän, barnen har vänner och förhoppningsvis så har föräldern det också annars kan jag rekommendera terapeuter, psykologer m.m. Man berättar inte för barnen; Att nu du lilla Sara, så har mamma tagit sina sömntabletter och är därför lite groggy, man berättar inte för sina barn att den där mannen har gjort onda, onda saker mot mamma. Blir ni chockade?! Jag har vänner som gör så här mot sina barn, som låter sina barn ta över den vuxna rollen, barnet får tjata på sin mamma att hon måste till skolan snart så mamma måste gå upp nu, annars kommer barnet försent. Detta driver mig till vansinne!!!

Denna mamma menar inget illa, hon skulle dö för sina ungar, men hon är så inne i sin tunnel att hon inte ser felet.

En annan mamma är så inne i att en viss kosthållning är det bästa för henne och hennes barn, så att barnet får fel kost och vill det sig riktigt illa så kan det visa sig desto äldre han blir genom brister i kroppen och utveckling. Även där är mamman inte en dålig mamma utan tro sig och vill göra det bästa för sitt barn, men tunnelseendet förblindar henne.

Om en människa påpekar min fel vad jag gör med min hund så blir jag först irriterad, men om den personen som påpekar för mig kan ge mig en logisk förklaring varför de anser det så även fast jag kanske inte gillar metoden eller dyl. så lyssnar jag, jag tar till mig och jag läser går på kurser och försöker hålla mig så långt ifrån tunnelseendet som jag bara kan.

Hur många föräldrar kan säga att de planerade, läste, gick på kurser innan de ens började försöka bli gravida? Hur många föräldrar fortsätter att försöka utvecklas, lära sig med och utan barn efter det har lyckan att blivit gravida (alla kan inte få barn) och fött?

Nä, jag tycker att barnfödande är för enkelt och därför så blir det som det blir. Samma med djurägare, jag försöker inte säga något annat, men jag pratar om barn nu.

Jag ser så mycket fel föräldrar därute genom att barnen blir förälderns ansikte utåt. En hund mår som bäst med motion, fostran, konsekvent och kärlek. Det kommer man långt med. Varför skulle det inte ge samma resultat med människor (små människor)?

Lektion 1.

Idag är det egentligen lektion 2, men jag är sjuk så jag kan inte närvara. Det känns mycket tråkigt!

Men jag kan berätta lite om lektion ett för stresshantering. Vi är åtta personer i gruppen och vi började med att presentera oss, vad vi heter och berätta om något som gör oss stressade. När jag satt och lyssnade på allas olika situationer som fick deltagarna att känna sig stressade, så slår det mig; vad olika vi människor ser på stress? En person sa att hon blev stressad när män gick bakom henne och känslan av att bli rånad. En annan person sa att det var brist på saker att göra, som gjorde henne stressad, medans en tredje sa att det var just brist på saker att göra som fick honom att inte känna sig stressad. Fascinerande tycker jag.

Jag hade verkligen velat vara med idag, men jag får hoppas att någon utav mina snälla kurskamrater kan uppdatera mig, nästa gång jag träffar dem.

På schemat i dag är det mycket vila, men jag har släpat fram alla mina pärmar så jag kan få någon ordning på mina papper, nu när jag ändå inte kan göra så mycket. Lite stressad kanske…? Lite svårt att bara ta det lugnt, hehehe…

Stresshantering.

I veckan började jag på en kurs med stresshantering.
Det var trevligt.
Kanske jag skall skriva lite här om vad jag lär mig där...

Bajs...hahahaha...

En hemsk, hemsk film!

Igår så såg jag en hemsk film. Jag rekommenderar ingen att se den.

Den var grym, rent sagt vidrig och den får mig verkligen att hata grupptryck och den mänskliga rasen, jag kan under inga omständigheter förstå hur vi människor kan säga att vi är den överlägsna, alpha ras, när vi kan göra så här mot en människa.

Efter jag hade sett den så mådde jag fysiskt illa och det ända jag kände för att göra var att gråta, att denna film är baserad på en verklig händelse gör inte saken bättre. Jag ångrar att jag såg den, att jag valde att se denna film. Må denna flicka vila i frid.

Filmen heter The girl next door och om ni nu förmodan skulle se denna film, gör inte det, men om ni nu ändå gör det så hoppas jag att det ger er en tankeställare.

Den enda gånger vi människor skall vara i en enad grupp är när vi jobbar mot något bra.

Det får en att fundera.

Jag tittar på tv, drömmer mig bort till ett annat liv. Önskar mig ett bättre liv. NU! Hur har det gått så här? När försvann jag och vart tog jag vägen?

Jag vill så gärna vakna upp och ibland gör jag det, men bara för stunden…

Välkommen att boka

ett rum på hotell 626

Jag har funderat….

Jag vill inte förlora denna person, men kan det inte ibland vara bättre att göra ett litet uppehåll? Jag menar att om jag är på ett ställe i mitt liv och vill röra mig framåt, medans min käre person står och stampar på samma ställe, samt återupprepar samma skiva om, om, och om igen och visar inga tecken på att vilja röra sig framåt.

Är det inte bättre och mer hjälp till mig själv genom att gå framåt själv, lämna personen där? Att bara komma tillbaka på besök då och då när man kan? Annars så stannar ju mitt liv också. Är det rätt?

Söndag.

"I GÅR ÄR HISTORIA...

I MORGON ÄR ETT MYSTERIUM...
MEN I DAG ÄR EN GÅVA"

I dag blir middag, vin och en massa tjatter med vänner.

hope in jar.

I dag träffade jag en väldigt god vän till mig. Hon hade med sig presenter till mig och jag hade med present till henne. Det var trevligt att få presenter! På en utav presenterna stod det så här:

"Where there is hope there can be faith. Where there is faith miracles can occur."

Fint…

Bara en gång till…

sen... imorgon så börjar mitt nya liv. Precis så tänkte jag tidigare i dag när jag fundera på vad jag skulle handla.
Jag övertalade mig själv att idag är sista gången, i morgon är det nya tag och nu sitter jag här med en obeskrivlig ångest.

Jag svek mig själv, ingen annan än mig själv.

Jag dör en smula…

Är det inte vackert?
Om ni trycker på titeln så kommer ni till affären.

Vart har Kissie tagit vägen?

Ja, jag läser hennes blogg, hon är rolig.

Hon påminner om en vän som jag har haft.

Svartsjuka - en sjukdom?

Jag har ett problem med svartsjuka, den förstör mina förhållanden med människor. Riktigt jobbigt faktiskt.

Jag förstår inte varför och ännu mindre hur jag skall jobba bort denna besvärande åkomma.

När man läser om svartsjuka och varför man blir svartsjuk, så kommer barndom och föräldrar självklart upp (som i de flesta psykiska åkommor). Föräldrarna kan ha gett för lite kärlek, ömhet och trygghet, förbisett den svartsjuke och gett ett annat syskon mer uppmärksamhet. Vilket kan ge en människa mindre – värde - känslor och man känner därefter att man måste utmärka sig på ett eller annat sätt t ex bli extra duktig på sport, bli bäst i skolan osv. Det kan ju självklart vända åt andra hållet och man blir kriminell, familjens svarta får så att säga.
Det är väl lite den roll jag har tagit på mig, jag är inte och har aldrig varit kriminell, men jag har varit besvärlig för min mamma och sökte/er ständigt bekräftelse.

"Förtroende är grundpelaren och det allra viktigaste i ett förhållande. Den som har förtroende, tvivlar inte."

Jag känner svartsjuka på mina vänner, mina syskon, mina arbetskamrater och ex pojkvänner. Åh, så många människor som jag har förlorat p.g.a. min svartsjuka. Men jag måste påpeka att ett par gånger har svartsjukan varit befogad.
I dagens samhälle där alla skall vara starka och självständig är det nästan förbjudet att vara svartsjuk och det gör det ännu jobbigare att vara svartsjuk. Experterna tror att svartsjuk kommer p.g.a. dåligt självförtroende och jag argumenterar inte emot. Jag har dåligt självförtroende och varför jag har det vet jag och jag jobbar på det. Det behöver inte finnas någon speciell anledning till svartsjukan och för utomstående kan uppfatta som att svartsjukan slog ned som en blixt. Det den utomstående inte ser är att hos en svartsjuk kan det räcka med att en kompis pratar med en annan människa, för att vaneföreställningar börjar byggas upp och att det utlöser nästan en ångest attack med fjärilar i magen, hjärtat slår snabbare, kroppen blir stel, man börjar svettas, får svårt att andas, man blir självupptagen och tycker synd om sig själv.

"Det är viktigt att även lägga märke till och bearbeta sin svartsjuka genom att t.ex. inte låta sig provoceras, stärka sin självkänsla och självinsikt. "

Jag har googlat svartsjuka, för jag vet nu att mina okontrollerade, konstiga attacker (verbala och känslomässiga) mot mig själv och mina nära beror på svartsjuka. Jag vill inte vara det något mer, det är inge roligt, det är väldigt jobbigt både för mig själv och andra, så jag ville se vad jag kunde göra för att jobba med detta problem. De råd jag hittade är:

• Prata om dina tankar och känslor.
• Aktivera dig själv med en egen hobby, sport m.m.
• Andas och bryt svartsjuke attacken genom att göra något.
• Skriv
• Jobba med ditt självförtroende och tolerans: affirmation, hobbyn, terapeut.

"Det är viktigt att svartsjukan inte får slå rot i själen och vålla smärta resten utav livet."

Why so blue?

I dag känner jag mig lite låg, jag började dagen rätt så pigg och glad, men allt efter som eftermiddagen kom så blev jag mer nedstämd. Det är konstigt det där hur snabbt ens humör kan skifta.

Helgen kan sammanfattas med fyra ord: Mättnad, skratt, utflykt och besök.

Godnatt...

Jag har en katt.

Där jag bodde förut kallades han för kungen, men han heter Birk.

1. Jag fick hem honom när han var 9 veckor, han är 12 år nu.
2. Han har en irriterande krok svans som drar med allt i hans väg.
3. Men för det mesta ligger han i tvättmaskinen eller (4)
under täcket.

Men han är min katten Gustav och trots att jag oftast får plocka bort saker som har fastnat på hans krok svans, så älskar jag honom.

Han är cool, han är min katt.

Världens vackraste serie.

Pushing Daisies

Här...Titta!

Sunflower

I dag hade jag min vän Malin på besök, vi har känt varandra sedan 7:an.
Vi åt lunch och jag gav henne en present.
Ett förkläde med solroser.
Hon gillar solroser.

Jag tror att hon blev glad.

Social fobi

Onsdagen den 2 oktober, det är dags för tidningsmöte och efter en kvart in på mötet så var det bestämt. Jag skulle skriva om social fobi eller social ångest som det egentligen borde kallas, för det är just ångest det handlar om.

Men vad är då social ångest?

Rädsla för stora folksamlingar. Rädsla för att åka t ex buss eller tåg. Rädsla för att lämna sitt hem. Rädsla för nya, obekanta situationer. Rädsla för att stå i kö. Rädsla för att äta eller dricka inför okända människor m.m.

Det är ångesten som hindrar en människa med social fobi att leva fullt ut.
Logiskt sett inser man att det inte kan hända så mycket, men situationen undgås till varje pris. Man dras sig inte för att ljuga, om det skulle behövas.

Ofta är en människa med social fobi så upptagen med att dölja de fysiska symptom som vanligtvis uppstår vid ångest att de kan inte ta till deras logiska sida utan fastnar i ångesten.

Vanliga symptom: Hjärtklappning, skakningar, svettningar, diarré, förvirring och rodnader, illamående, panik.

Social fobi handlar inte om att man är blyg utan en som lider utav detta kan mycket väl trivas ihop med andra människor, men de hindras från att delta i olika sociala händelser pga. ångesten och rädslan.

Forskarna vet inte exakt vad är som gör att en människa får social fobi. Det kan vara den kemiska balansen i hjärnan, att dopaminet och serotoninet kan påverka. Även genetiska faktorer och personens bakgrund kan vara en orsak, men som sagt forskarna vet för lite.

Om man känner igen sig eller tro att man lider utav social fobi så kan man vända sig till sin: Husläkare, psykolog, kognitiva terapeuter m.m.

Det finns hjälp och du har rätt att få det. Oftast så är behandlingen både medicinsk och terapi.

When i grow up.

Så sött

Söndagen tillbringade jag hos en god vän och hennes lilla son.
Dit kom även en annan god vän med hennes döttrar.
Barnen lekte, vi åt middag och pratade.

Det var trevligt.

Hahahaha...

Torsdag.

Så åt jag...











fattiga riddare medans jag tittade på...











min fina passionsblomma!

Plåga systern...

zandra säger:
har du smakat min morotskaka?
MickiZ säger:
Japp och den va gooood!
zandra säger:
Vad kul, tack! Har du sett filmen number 23
zandra säger:
wwwbreakattiff.blogspot.com
MickiZ säger:
hmmm..jag vet inte..?
zandra säger:
japp, den verkar bra...jag har inte sett den än, men den verkar bra
zandra säger:
wwwbreakattiff.blogspot.com
MickiZ säger:
hehe jaaa jag ska spana in din blogg
MickiZ säger:
okok
zandra säger:
hihihihihihihih hahahhahaha

Visualisering.

Det sägs att vi tänker 65.000 tankar varje dag och de flesta utav dessa tankar är negativa. Oftast är vi inte ens medveten om att tankarna är negativa. Om detta är sant... tänk vilken skada vi tillfogar vårt inre och hur skall vi kunna ta för givet att våran kropp skall ställa upp för oss, när vi ständigt trycker ned den med dessa negativa tankar? Jag är för fet, ful och tjock, jag är värdelös på kartor, jag hatar mitt jobb etc...

Att bryta sådana tankar är otroligt svårt, men att fortsätta i samma tankebanor är förstörande både psykiskt och fysiskt.
Detta återupprepande tanke sätt kallas för affirmation..

Som uppslagsboken beskriver det; " affirmation kommer från latinska ordet affirmatio, försäkran. är i ny andliga rörelser positivt färgade fraser som upprepas i tal och skrift i syfte att förbättra sin livssituation. Affirmationer utgår från tanken att man själv skapar sin verklighet och att ens tankar är det som orsakat ens nuvarande situation. I extrema åskådningar tros affirmationer till och med kunna göra människor rika. "

Men som ni förstår så kan det också vara negativa tankar som återupprepas och att bara fokuseras på det negativa desto mer negativt skapar man, för hjärnan tar emot all information den får, men vet inte vad som är bra eller dåligt utan skickar informationen vidare ut i kroppen.

Tex om vi ständigt tänker att jag har så mycket problem med magen, så skickar ju gärna ned dessa signaler till magen; hjärnan kan ju inte skilja på vad som är falskt, sant, bra eller dåligt och helt plötsligt så står man där med magproblem.

Alla dessa negativa affirmationer suger ut vår livsglädje, vår fysiska och psykiska energi.

Vad gör man då för att ändra på detta dåliga beteende?

Det är inte lätt, men att vara vaken på vad man egentligen tänker och försöka ta bort negativa ord som: Tjock, ful, dålig, inte... och meningar som jag hatar mitt jobb eller jag skall inte misslyckas denna gång. Utan säg i stället: Mitt jobb är bra för... och jag lyckas alltid med det jag bestämmer mig för!

För varje gång du upprepar detta så kommer du närmare till att den dag både tro och känna att det är rätt.

Men som Dr phil säger: varje varje värdelöst ord du säger till dig själv (eller någon annan för den delen) så krävs det 1000 bra ord.

Två goda råd på vägen...
Utveckling är inte perfektion.
Problem bearbetar man, inte dömmer

Nu tänkte jag...

marknadsföra mig själv... lite.
Hoppas att det går bra?

Följ min blogg med bloggkoll

Det är inte värt det.
Jag säger inte att det rättfärdig- ar deras handlingar, men detta är inte värt det.

Polygami

Idag på Oprah så pratades det om polygami (grekisk ord som betyder den praxis som flera äktenskap),med andra ord äktenskap i plural.

Polygami förekommer inte i kristendom eller judendom, men däremot så är det godkänt i flera muslimska länder, i Indien (där personens tro tillåter det och förbjudet där personens tro är emot det), även inom buddistisk tro är det tillåtet så länge ingen skadas d.v.s alla parter är med på det.



I Sverige är polygami tillåtet om äktenskapet har skett i ett land där polygami är lagligt.



Min egna åsikt är att jag tycker att det är konstigt och onormalt, man kan säga fel. Men det är mest pågrund utav tvångsgifte och sekter som jag gör att jag har den åsikten, exempelvis Jeff Warren http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://en.wikipedia.org/wiki/Warren_Jeffs&sa=X&oi=translate&resnum=1&ct=result&prev=/search%3Fq%3Djeff%2Bwarren%26hl%3Dsv



Varför behöver man flera fruar, vad är det som gör att man känner att man vill leva så? I programmet med Oprah Winfrey som jag såg i morse, så sa det personer de intervjuade att det var inte sexuellt behov, utan att det var praktiskt och att de älskade flera människor.

Jag älskar också flera människor, men jag känner inget behov att vara gift med alla. Jag skulle istället vara väldigt stressad och mycket splittrad, tänk er vilken ångest! Herregud, jag har fullt upp med att kunna leva med en person (mig själv) kanske att jag kan klara av en person till, men det är knappt.



Nu vet jag inte om jag skall berömma eller dömma polygamister, det är ju ett jätte arbete!


Från fyra fruar och en man

Om jag hade en guru...

så skulle jag definitivt vilja att cesar var den gurun.
Vilken människa, helt underbar!